Konsertsal - Rikssalen
Rikssalen har varit platsen för många lysande fester. År 1773 ställde Gustav III till med en maskeradbal i rikssalen.
Ständerna spår men konungen rår. En tanke som arkitekterna Tessin och Hårleman gjort tydlig i Rikssalens arkitektur. Från den upphöjda silvertronen,under en himmel av blå sammet med silver- och guldornament, kunde kungen blicka ut över folkets representanter som samlades här för första gången 1755. Innanför ett skrank närmast tronen fanns plats för arvfurstarna och medlemmarna i riksrådet. Utanför skranket bänkades sammanlagt 600 personer – 300 adelsmän och 100 vardera av präster, borgare och bönder – en tydlig fingervisning om var makten låg. 1866 infördes tvåkammarriksdagen och ända fram till dess att Sverige fick en ny författning 1974 hölls riksdagens högtidliga öppnande i Rikssalen. Ett färgglatt och traditionstyngt skådespel med trontal, drabanter, hovgala och festklädda riksdagsledamöter.
Silvertronen
Silvertronen är en gåva från Magnus Gabriel de la Gardie till Drottning Kristina inför hennes kröning i Storkyrkan 1650. Kröningen var en händelse som intresserade hela Europa. Den store Gustaf Adolfs dotter skulle bestiga tronen och stormaktssverige bjöd till all den prakt man var mäktig för att imponera på landsmän och utländska gäster, vilket hade till följd att förberedelserna drog ut i över tre år. Kolossalstatyerna på varsin sida tronen kom till på 1840-talet och föreställer Karl XIV Johan och Gustaf II Adolf. Silvertronen räddades undan slottsbranden 1697 och är en av de få silvermöbler som överhuvudtaget finns kvar från den tiden.
Maskeradbalen år 1773
Rikssalen har även varit platsen för många lysande fester. 1773 ställde Gustaf III till med en maskeradbal i Rikssalen. Fönstren täcktes av speglar och salen lystes upp av kandelabrar och ljuskronor i taket.Vid bord längs med väggarna serverades stärkande drycker och i det suggestiva halvdunklet trängdes festdeltagarna i maskeradkostymer. Ackompanjerad av en trumpetfanfar lät kungen vid midnatt meddela att maskerna skulle tas av, varefter hundra champagnekorkar smällde för att fira att kungens bror, hertig Karl, hade namnsdag.
